Brott i nära relation

Kartläggning av utsatthet under 2022 och under livstiden

I den här rapporten redovisas de övergripande resultaten som rör människors utsatthet för våld i nära relation, dels under 2022 och dels under livstiden.

Brott i nära relationer Våldsbrott

Relaterat material

Tabellbilaga Excel, 258 kB.

Pressmeddelande

Få anmäler utsatthet för våld i nära relationer

Både kvinnor och män utsätts för våld i nära relation men utsattheten bland kvinnor är mer omfattande. Psykiskt våld, till exempel i form av kränkningar och förödmjukelser, är vanligare än att bli utsatt för fysiskt våld. En större andel bland yngre utsatta polisanmäler, men anmälningarna är totalt sett få. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Totalt uppgav 13,6 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år att de blivit utsatta för någon form av våld i nära relation under 2022. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de blivit utsatta; 15,2 procent av kvinnorna respektive 11,7 procent av männen. Störst andel utsatta finns i åldersgruppen 20–24 år.

Psykiskt våld, som exempelvis kränkningar, förödmjukelser och kontrollerande beteende, var den vanligaste typen av våld som både kvinnor och män utsattes för under 2022; 12,9 procent av kvinnorna jämfört med 10,7 procent av männen. Under 2022 uppger 2,6 procent av kvinnorna att de utsattes för fysiskt våld i nära relation, jämfört med 2,0 procent av männen. Vanligast förekommande var misshandel och mindre vanligt var grövre misshandel och våld med vapen. Det var betydligt vanligare att kvinnor utsattes för sexuellt våld; 4,4 procent av kvinnorna uppgav detta, jämfört med 0,9 procent av männen. Även om psykiskt våld är vanligast, så är det samtidigt den typen av våld som i lägst utsträckning polisanmäls.

- Anmälningsbenägenheten är lägst för de som utsätts för psykiskt våld. Det är viktigt att poängtera att även om inte alla de händelser som efterfrågas i undersökningen är gärningar som är straffbelagda enligt lag, så är det en väldigt liten andel av de utsatta som väljer att polisanmäla det våld som de utsatts för av en nuvarande eller tidigare partner. Istället söker de utsatta annan typ av hjälp som till exempel stöd från terapeut eller psykolog, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.

Det är en större andel utsatta kvinnor än män som uppger att de gjort en polisanmälan; 3,5 procent av kvinnorna, jämfört med 1,4 procent av männen. Det är något vanligare att yngre polisanmäler att de utsatts, jämfört med äldre personer.

Kontakt

Anna Frenzel, utredare, 08-527 58 431, anna.frenzel@bra.se

Ladda ner som pdf

Kundkorg

Summa:

Beställ/Ändra

Vanligare att yngre utsätts för relationsvåld

Det är vanligare att yngre personer uppger att de blivit utsatta för våld i nära relation under 2022, jämfört med äldre. Störst andel utsatta återfinns i åldersgruppen 20–24 år, där 23,8 procent uppger att de blivit utsatta, följt av gruppen 25–34 år med 17,3 procent. Minst andel som uppger att de utsatts återfinns i den äldsta gruppen (5,0 procent).

Andel av befolkningen (%) som uppger att de utsattes för våld i nära relation under 2022. Särredovisning för kön och ålder.

Om rapporten

Brå har på regeringens uppdrag, genomfört en kartläggning av våld i nära relation. Kartläggningen omfattar självrapporterad utsatthet under 2022 samt under livstiden, återkommande utsatthet, anmälningsbenägenhet samt de utsattas behov av stöd och hjälp.

Resultaten bygger på ett särskilt utformat frågeavsnitt om olika former av våld av en nuvarande eller tidigare partner. Frågeavsnittet ingick i både webb- och postenkäten för Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2023, för ett separat slumpmässigt urval om 30 000 personer. Knappt 9 200 personer valde att delta i undersökningen, varav knappt 7 000 personer uppgett att de har, eller någon gång har haft, en partnerrelation som varat i minst en månad. Det är svaren från dessa personer som resultaten i den här rapporten baseras på.

Rapporten tar bland annat upp:

Utsatthet under 2022
Återkommande utsatthet under 2022
Anmälningsbenägenhet
Behov av stöd eller hjälp
Utsatthet under livstiden

Metodstöd

Stöd i det brottsförebyggande arbetet

Brå har tagit fram ett metodstöd för kartläggning av olika våldstyper, som kan användas i det brottsförebyggande arbetet. Stödet beskriver hur den generella kartläggningen av brottsligheten i ett område kan kompletteras med en bild av hur våldet i nära relationer ser ut och vilka förutsättningar som finns att förebygga sådant våld. Materialet har tagits fram tillsammans med Jämställdhetsmyndigheten.

Läs mer om metodstödet

Sammanfattning

Den här rapporten visar att utsattheten för våld i nära relation är utbredd i samhället. Men även om både kvinnor och män utsätts visar resultaten på en mer omfattande utsatthet bland kvinnor. Det gäller både för utsatthet under 2022 och under livstiden. Resultaten visar också att även om psykiskt våld verkar vara det mest utbredda bland både kvinnor och män, är det betydligt vanligare att kvinnor uppger att de utsatts för sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner jämfört med män.

Samtidigt som psykiskt våld är den vanligaste typen av våld, är det också den typ av våld som i lägst utsträckning polisanmäls. Det kan bero på att vissa av de typer av våld som ingår i kategorin psykiskt våld inte nödvändigtvis utgör brott i juridisk mening (t.ex. att utsättas för kränkningar och förödmjukelser). Det psykiska våldet kan vara nog så skadligt men avger inte fysiska tecken på utsatthet på samma sätt som fysiskt våld kan göra.

Resultaten visar också att det är vanligare att de som utsätts söker olika former av stöd eller hjälp, än att händelserna som inträffat polisanmäls. Det vanligaste skälet till att polisanmälan inte gjorts är att de utsatta inte uppfattar händelsen eller händelserna som tillräckligt allvarliga, samtidigt som det alltså är många som ändå upplever det som hänt som tillräckligt allvarligt för att söka stöd eller hjälp. Det kan också vara ett tecken på att de utsatta behöver stöd från andra instanser, inte bara från polisen.

Utsatthet under 2022

Totalt uppgav 13,6 procent av befolkningen (16–84 år) att de blivit utsatta för någon typ av våld i nära relation under 2022. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de blivit utsatta (15,2 respektive 11,7 procent).
Vanligast förekommande är att utsättas för någon form av psykiskt våld (12,9 procent för kvinnor och 10,7 procent för män), och inom den kategorin är det vanligast att ha blivit utsatt för kränkningar och förödmjukelser.
Andelen som uppger utsatthet för fysiskt våld under 2022 var 2,6 procent för kvinnor och 2,0 procent för män. Inom den här kategorin är det mest vanligt förekommande med misshandel, och mindre vanligt med grövre misshandel och våld med vapen.
Andelen som uppger utsatthet för sexuellt våld under 2022 var 4,4 procent för kvinnor och 0,9 procent för män. Inom den här kategorin är det vanligast att ha blivit utsatt för sexuellt våld genom oaktsamhet (dvs. att en nuvarande eller tidigare partner haft sex med den som utsatts fast partnern borde förstått att den utsatta inte ville det).
Det är vanligare att yngre personer uppger att de blivit utsatta för våld i nära relation under 2022, jämfört med äldre. Störst andel utsatta återfinns i åldersgruppen 20–24 år.
Andelen som uppger utsatthet under 2022 är något större bland svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder, än bland utrikesfödda och svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda.
Personer med gymnasial utbildning uppger utsatthet i högst utsträckning, medan personer med förgymnasial utbildning uppger detta i lägst utsträckning.
Det är betydligt vanligare att personer som är ensamstående med barn uppger att de blev utsatta för våld i nära relation under 2022, jämfört med personer inom övriga familjetyper. Andelen är minst bland sammanboende utan barn.
Utsattheten är något högre bland personer som bor i områden med socioekonomiska utmaningar, jämfört med personer som bor i socioekonomiskt blandade områden och områden med goda socioekonomiska förutsättningar.

Återkommande utsatthet under 2022

Återkommande utsatthet definieras i undersökningen som att man blivit utsatt någon gång i månaden eller oftare, under 2022.

Totalt uppger 4,7 procent av befolkningen (16–84 år) att de blivit utsatta för återkommande våld i nära relation under 2022. Det är en något större andel kvinnor än män som uppger att de blivit återkommande utsatta (5,2 respektive 4,1 procent).
Mönstren vad det gäller återkommande utsatthet är på många sätt desamma som när man studerar den totala utsattheten för våld i nära relation bland samtliga under 2022 (dvs. oavsett hur ofta det skett).

Anmälningsbenägenhet

Totalt uppger 2,7 procent av de som utsattes för våld i nära relation under 2022 att händelsen, eller någon av händelserna under året, polisanmäldes. Det är en större andel utsatta kvinnor än män som uppger detta (3,5 respektive 1,4 procent).
Andelen som uppger att händelsen eller någon av händelserna polisanmälts är störst bland dem som utsatts för sexuellt våld följt av fysiskt våld, och minst bland dem som utsatts för psykiskt våld.
Det är något vanligare att personer i åldrarna 16–24 år och 25–44 år uppger att en polisanmälan gjorts, jämfört med äldre personer (45–64 och 65–84 år).
Det främsta skälet till att inte polisanmäla, bland både utsatta män och kvinnor, är att man inte tycker att det som hänt kändes som tillräckligt allvarligt för att göra en polisanmälan (40,6 respektive 33,9 procent). Andra vanligt förekommande skäl som angavs var att personen har bett om ursäkt eller visat ånger, att det ändå inte skulle gå att bevisa samt att den utsatta vid tillfället inte visste eller tänkte på att det som skett var ett brott.

Behov av stöd eller hjälp

Totalt uppgav 16,4 procent av de som utsattes för våld i nära relation under 2022 att de sökte någon form av stöd eller hjälp med anledning av händelsen eller någon av händelserna. Det är vanligare att kvinnor sökt stöd eller hjälp, än att män gjort det (19,2 respektive 11,9 procent).
Andelen utsatta som sökt stöd eller hjälp är störst bland personer i åldern 16–24 år, och sedan minskar andelen med åldern. Minst är andelen som sökt stöd eller hjälp i den äldsta åldersgruppen, 65–84 år.
Av dem som sökt stöd eller hjälp uppger majoriteten (81,5 procent) att de också fått någon form av stöd eller hjälp.
Det vanligaste är att de utsatta både sökt och fått stöd från en psykolog eller terapeut, följt av vuxenpsykiatrin eller BUP och stödmottagning eller stödtelefon.
Totalt uppgav 2,9 procent av kvinnorna och 2,0 procent av männen som utsatts under 2022 att händelsen, eller någon av händelserna, ledde till att den utsatta fick sådana fysiska skador att hen besökte eller hade behövt besöka läkare, sjuksköterska eller tandläkare.
Ungefär hälften (49,6 procent) av de som utsattes för våld i nära relation under 2022 uppger att de berättat för någon om händelsen eller någon av händelserna. Det är vanligare att kvinnor berättat för någon om sin utsatthet, jämfört med att män gjort det (58,1 respektive 36,1 procent). Det vanligaste är att de som utsatts har berättat för en vän, följt av en familjemedlem eller släkting.

Utsatthet under livstiden

Totalt uppgav 28,7 procent av befolkningen (16–84 år) att de blivit utsatta för någon typ av våld i nära relation under livstiden. Det är en större andel kvinnor än män som uppger att de blivit utsatta (35,3 respektive 20,8 procent).
Vanligast förekommande är att utsättas för någon form av psykiskt våld (30,4 procent för kvinnor och 18,6 procent för män), och inom den kategorin är det vanligast att ha blivit utsatt för kränkningar och förödmjukelser.
Andelen som uppger utsatthet för fysiskt våld under livstiden var 14,6 procent för kvinnor och 6,6 procent för män. Inom den här kategorin är det mest vanligt förekommande med misshandel, och mindre vanligt med grövre misshandel och våld med vapen.
Andelen som uppger utsatthet för sexuellt våld under livstiden var 17,6 procent för kvinnor och 2,5 procent för män. Inom den här kategorin är det vanligast att ha blivit utsatt för sexuellt våld genom oaktsamhet (dvs. att en nuvarande eller tidigare partner haft sex med den som utsatts fast partnern borde förstått att den utsatta inte ville det).
Personer i åldern 35–44 år är den grupp som uppger utsatthet under livstiden i högst utsträckning, medan gruppen 75–84 år uppger detta i lägst utsträckning.
Andelen personer som uppger utsatthet för våld i nära relation under livstiden är störst bland svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder, följt av svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda samt utrikesfödda personer.